Vilka regler gäller egentligen vid badrumsrenovering?

Badrumsrenovering är ett av de mest reglerade projekten du kan göra i en bostad – och det är inte utan anledning. Ett badrum hanterar vatten dagligen, och fel kan leda till omfattande fuktskador. Därför finns det tydliga branschregler och krav som styr hur arbetet ska utföras.

Problemet är att många inte riktigt vet vad som faktiskt gäller. Man hör ord som “behörighet”, “tätskiktssystem” och “intyg” – men vad betyder det i praktiken?

Låt oss reda ut det.

Branschregler – inte lag, men avgörande

Det finns ingen specifik “badrumslag” i Sverige. Däremot finns det branschregler för badrum som i praktiken fungerar som standard. De viktigaste är:

• BBV (Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum) – gäller kakel och klinker.
• GVK:s branschregler – gäller plastmatta och vissa tätskiktssystem.
• Säker Vatten – regler för VVS-installationer.
• Elsäkerhetsverkets regler – gäller elinstallationer.

Dessa är inte lagar i juridisk mening, men de är normgivande. Försäkringsbolag utgår ofta från att arbetet ska vara utfört enligt dessa regler. Vid en skada är det avgörande.

Bostadsrätt eller villa – olika ansvar

Reglerna ser lite olika ut beroende på om du bor i bostadsrätt eller villa.

I en villa har du i princip fullt ansvar själv. Du bestämmer, men du ansvarar också för att arbetet är korrekt utfört.

I en bostadsrätt är situationen mer komplex. Där ansvarar du för ytskiktet, men föreningen ansvarar för delar av konstruktionen. Ofta krävs:

• Styrelsens godkännande innan renovering
• Anmälan om ändring av vatten och avlopp
• Intyg från behöriga hantverkare

Att exempelvis flytta en golvbrunn eller ändra rördragning utan godkännande kan skapa problem både juridiskt och ekonomiskt.

Tätskikt – det mest reglerade momentet

Tätskikt är den del av badrumsrenoveringen som omfattas av tydligast krav.

Reglerna styr:

• Hur underlaget ska förberedas
• Vilket system som får användas
• Hur skarvar och hörn ska förstärkas
• Hur anslutning till golvbrunn ska ske
• Minsta tillåtna fall mot brunn

Det räcker inte att “det ser bra ut”. Det ska göras enligt systemleverantörens anvisningar och branschregler.

Vid en korrekt utförd renovering ska dokumentation lämnas över.

Säker Vatten – VVS får du inte göra hur som helst

När det gäller vatteninstallationer gäller tydliga regler.

Arbeten som:

• Installation av nya rör
• Flytt av vattenledningar
• Byte av golvbrunn
• Montering av blandare i vägg

ska utföras enligt Säker Vatten-installation. Installatören ska vara auktoriserad och kunna lämna intyg.

Det handlar inte bara om kvalitet – det handlar om att minska risken för läckage och framtida skador.

Elinstallationer – absolut krav på behörighet

El i badrum är strikt reglerat. Det finns särskilda zonindelningar som styr vad som får installeras var.

Till exempel:

• IP-klassning på armaturer
• Avstånd mellan eluttag och dusch
• Jordfelsbrytare

Elinstallationer får endast utföras av registrerat elinstallationsföretag. Här finns inget utrymme för “gör det själv”.

Bygglov behövs sällan – men anmälan kan krävas

I de flesta fall krävs inte bygglov för att renovera ett badrum. Men om du gör större förändringar, exempelvis ändrar bärande konstruktion eller påverkar ventilation, kan anmälan till kommunen behövas.

Det är ovanligt, men viktigt att kontrollera om du gör större ingrepp.

Dokumentation – din trygghet

När badrummet är färdigt bör du ha:

• Kvalitetsdokument för tätskikt
• Intyg enligt Säker Vatten
• Eventuella elintyg
• Specificerad faktura med arbetsmoment

Detta är avgörande vid:

• Försäkringsärenden
• Framtida försäljning
• Eventuella tvister

Ett badrum utan dokumentation kan skapa osäkerhet vid en bostadsaffär.

Får man göra det själv?

Ja – och nej.

Du får i teorin göra tätskikt själv. Det är inte olagligt. Men om det inte utförs enligt branschregler kan försäkringsbolaget minska ersättningen vid skada.

El får du inte göra själv.
VVS får du i praktiken inte göra själv om det gäller fasta installationer.

Det är här många missförstår. Att något inte är “olagligt” betyder inte att det är riskfritt.

Varför reglerna finns

Reglerna är inte till för att krångla till det. De finns för att:

• Skydda byggnaden från fuktskador
• Minska risken för personskador
• Säkerställa lång livslängd
• Skydda både ägare och förening

Ett badrum är en teknisk konstruktion. När det görs rätt håller det i decennier. När det görs fel kan det bli dyrt.

Att förstå vilka regler som gäller är därför inte byråkrati. Det är en investering i trygghet.